Förutsättningarna för samekulturen tryggas

Forststyrelsen driver verksamhet i samernas hembygdsområde, som omfattar Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner samt Lapplands renbeteslags område i Sodankylä. Vården, användningen och skyddet av naturresurser i Forststyrelsens besittning samordnas så att förutsättningarna för utövande av samekulturen tryggas.

Forststyrelsen tryggar samernas rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur med hjälp av avtal och förhandlingar och genom att stöda kommunikation och kulturprojekt på samiska.

I och med den nya lagen om Forststyrelsen har kommunvisa delegationer tillsatts i samernas hembygdsområde med uppgift att handlägga ärenden som gäller en hållbar användning och skötsel av statens land- och vattenområden och de naturresurser som hör till dem. I enlighet med 9 § i sametingslagen förhandlar Forststyrelsen med sametinget om alla vittsyftande och viktiga åtgärder, som på ett direkt och särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som ett urfolk.


Viktiga händelser i samernas hembygdsområde 2017

  • För Juutua-Tuulispää rekreationsskog utarbetades en plan för specialområdet i samarbete med de lokala användarna av området och med den av sametinget tillsatta arbetsgruppen Akwé: Kon.
  • Forststyrelsen behandlade ärendet om att arrendera mark för tappning av vatten ur källan Sulaoja. Forststyrelsen begärde utlåtanden och ordnade ett möte för att höra allmänhetens åsikter i Karigasniemi i Utsjoki kommun. Forststyrelsen beslöt att inte arrendera ut mark för ändamålet. I slutet av 2017 gjordes en ny ansökan för en tappningsanläggning, men inte riktigt på samma område som i föregående ansökan. Behandlingen av de utlåtanden som begärdes om detta tillstånd pågår.
  • Den reviderade fiskelagen försämrade möjligheterna för invånarna i övre Lappland att fiska, vilket medförde utmaningar Forststyrelsens verksamhet i området.
  • I enlighet med skötselplanen för vattendragen i skoltsamernas områden inledde Forststyrelsen en utredning av målbilden för det lokala fisket i Näätämöjoki.
  • Skötsel- och användningsplanen samt den nya ordningsstadgan för Urho Kekkonens nationalpark godkändes.
  • En lokal arbetsgrupp tillsattes för att lösa problemen med att hålla renar på bete och trygga naturvärdena i Malla.
  • Planeringen av utvidgningen av samemuseet och Övre Lapplands naturum Siida inleddes, liksom ett arbete med att förnya manuskriptet till utställningen.
  • I Urho Kekkonens nationalpark iståndsattes skoltbyarna vid Suomujoki och Oskarinkoski. Skoltfälten hör till statens strategiska, kulturhistoriska fastighetsegendom.
  • Inom ramen för ett projekt som handlade om den gyllene älvdalen kring Lemmenjoki reparerades servicekonstruktionerna och de skyddade byggnaderna vid guldvaskarstugan Kultala i Morgamoja.
  • Ökningen inom turismen har också ökat efterfrågan på tomter som omfattas av Forststyrelsen Fastighetsutvecklings verksamhet.
  • Detaljplanen för Rahajärvi i Enare blev klar och alla sju tomter såldes eller arrenderades ut.

 

Stöd för det samiska språket

Samerna kan använda sitt modersmål på Forststyrelsens officiella möten. Vid behov anordnas tolkning till nordsamiska. Forststyrelsen understöder också personalens studier i samiska. En växande andel av Forststyrelsens kommunikationsmaterial, handböcker, tillstånd och avtal finns att få på samiska. På webbplatsen Utinaturen.fi, dvs. Lundui.fi finns beskrivningar an nationalparker och andra utflyktsmål som förvaltas av Forststyrelsen på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Forststyrelsen upprätthåller också en Facebook-sida på samiska, Sámi meahcit ja luondu. Materialet till den produceras av Forststyrelsens samiska medarbetare, främst på nordsamiska och enaresamiska.


Akwé: Kon-anvisningarna tryggar deltagandet

Forststyrelsen har som första myndighet i världen tagit i bruk det frivilliga Akwé: Kon-förfarandet. Förfarandet grundar sig på artikel 8 (j) i FN:s konvention om den biologiska mångfalden, som handlar om respekt för urfolkens kunskaper och traditioner.

I Finland har sametinget och Forststyrelsen tillsamman utarbetat en modell för hur Akwé: Kon-principerna ska omsättas i praktiken. De frivilliga Akwé: Kon-anvisningarna tillämpas i alla skötsel- och användningsplaner som gäller skyddsområden och ödemarksområden i samernas hembygdsområde. Förfarandet säkerställer samernas deltagande i olika projekt och planer. Forststyrelsen och sametinget har år 2017 startat ett arbete med att revidera anvisningarna.


Skogsbruket i samernas hembygdsområde

Ungefär 90 procent (2,56 miljoner ha) av arealen i samernas hembygdsområde är i Forststyrelsens besittning, och av detta är 69 procent skyddsområden och ödemarksområden som förvaltas av Forststyrelsens Naturtjänster. Forststyrelsen Skogsbruk Ab förvaltar 20 procent av arealen. Av detta omfattas 10 procent av skogsbruket och 10 procent faller utanför skogsbruket. Forststyrelsen Fastighetsutveckling har hand om ett naturahushållningsområde som utgör 11 procent av arealen.

Forststyrelsen har avtalat med sametinget och skolternas byastämma om skogsbehandlingsmodellen i samernas hembygdsområde. I områden görs ingen kalhuggning. De tillåtna avverkningsmetoderna är gallrings- och ljushuggning samt huggning till fröträdsställning. Plockhuggning och luckplantering är modeller för skogsbehandling där man bevarar skogsbeklädnaden.

Vid planeringen tar man fasta på de viktigaste betesmarkerna för renarna och årscykeln för renhushållningen. Forststyrelsen har avtalat om samordnandet av skogsbruket och renhushållningen med sametinget, skoltarnas bystämma och renbeteslagen i sameområdet. Dessutom har man avtalat med renbeteslagen i statens skogar i Enare om att de viktigaste betesmarkerna ska hållas utanför skogsbruket i 20 års tid.

Forststyrelsen skickar alla planer som gäller avverkning, markberedning, vägbyggnad och farleder i förväg till renbeteslagets renvärd för att renbeteslaget ska ha möjlighet att påverka planerna. I samernas hembygdsområde har Forststyrelsen avhållit sig från avverkning om renvärden i det aktuella renbeteslaget har motsatt sig avverkningarna och förhandlingar inte lett till en gemensamt godtagbar lösning.


Foto: Kaisa Sirén