Målet är en bättre status på vattennaturen

Forststyrelsen förbättrar statusen i inlandsvattnen både genom bra förhandsplanering av skogsbruksåtgärderna och genom att iståndsätta livsmiljöer för vattenorganismerna. Vid vården av fiskevattnen är ett centralt strategiskt mål att stärka och bevara de naturliga och inhemska bestånden av fisk och kräftor.


Centrala vattenvårdsprojekt och -åtgärder 2017

Projekt Mål Åtgärder


Inlandsvatten Havsområden
Hydrologi-LIFE (2017–2023) Bevarandet av myrar, bäckar och fågelvatten Diken undersöktes och röjdes

Svampar kartlades och naturtyper inventerades

Freshabit-LIFE IP (2016–2022) Förbättring av den ekologiska statusen och mångfalden i Natura 2000-vattenområden Myrar återställdes

Vattenskyddet förbättrades i mångbruksskogar

Populationer av flodpärlmusslan vårdades

VELMU – Programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön Främjande av skyddet av arterna och havsområdena i Östersjön
Sandbankar under vattnet kartades

Kartläggningen av flador samt hotade arter och naturtyper fortsatte.


 

Restaureringsåtgärder och plantering hjälper fiskbestånden

År 2017 beredde Forststyrelsen en rikstäckande modell för att effektivisera vården av fiskarnas livsmiljöer. Målet är att som ett samordnat och intensivt samarbete inom Forststyrelsen främja och effektivisera restaureringar av fiskarnas livsmiljöer i statens vattenområden.

Forststyrelsen medverkade i spetsprojekt som stöder vandringsfiskarnas naturliga livscykel i Iijoki och Lieksanjoki. I Iijoki var Forststyrelsen särskilt involverade i beredningen av en fiskväg vid Raasakka kraftverk och i genomförandet av utplanteringsprogrammet. I Lieksanjoki ansökte man återigen om tillstånd hos Östra Finlands RFV för fiskeriekonomisk restaurering av forsarna i Ruuna och utredde möjligheterna för naturlig öring att fortplanta sig med hjälp av försöksfiske med el. Under projektets gång planterade man också ut yngel, anlade grusbäddar i lekområden med hjälp av helikopter och utredde antalet vandrande yngel samt undersökte moderfiskarnas lekbeteende med hjälp av telemetriuppföljning.

Olägenheterna för vattendragen minskas genom bra planering

Belastningen på vattendragen i Forststyrelsens mångbruksskogar var måttlig år 2017 och trenden är sjunkande. De skärpta kriterierna för iståndsättningsdikning med minskande iståndsättningsdikning som följd är bidragande orsaker till detta.

År 2017 gav Forststyrelsen Skogsbruk Ab tjänstemännen utbildning i planering av tillrinningsområden i enlighet med miljömålen för vattenvården. Anvisningarna om vattenvården inom jordbruket preciserades och infördes i den digitala lärmiljön Ahjo som en del av den pågående revideringen av miljöguiden.

Forststyrelsen är också med i utvecklingsprojektet Interreg Wambaf, som syftar till att förbättra vattenvården inom skogsbruket i Östersjöländerna. I projektet testar man hur olika konsekvenserna av olika skogsbruksåtgärder, såsom iståndsättningsdikning eller markberedning, för vattenvägarna kan minskas. Ett modellområde som planerats för projektet i Vengasoja i Pudasjärvi togs i bruk år 2017. Med hjälp av modellområdet kan man jämföra hur skyddszoner som bevarats enligt olika kriterier påverkar vattenvården.

 
Foto: Jari Salonen