Vi värnar om tusentals objekt

Forststyrelsen har lagstadgad skyldighet att värna om den kulturegendom som är i Forststyrelsens besittning. I den här uppgiften verkställer Forststyrelsen statens fastighetsstrategi från år 2010 och kulturmiljöstrategi från år 2014.

Forststyrelsen förvaltar över 400 skyddade byggnader och över 6 000 fornlämningar som skyddats med stöd av lagen om fornminnen.

År 2017 gjordes över 730 000 besök till Forststyrelsens historiska utflyktsmål.

 

Planer och anvisningar är grunden för skyddsarbetet

Forststyrelsen har under miljöministeriets ledning hand om vårdbiotoper i enlighet med skötsel- och användningsplanerna. Vidare vårdar Forststyrelsen byggnader och fornlämningsområden i samarbete med museimyndigheterna. Innan vård- och iståndsättningsåtgärder vidtas görs en inventering av kulturarvet.

Uppgifter om kulturarvsobjekten har registrerats i Forststyrelsens geografiska informationssystem. År 2017 tog Forststyrelsen i bruk ett nytt geografiskt informationssystem, PAVE, som är en del av miljöförvaltningens gemensamma datasystem ULJAS. Informationen i PAVE kompletteras fortlöpande och är tillgänglig i anslutning till normal åtgärdsplanering.

Tillsammans med Museiverket och andra aktörer har man också utarbetat anvisningar som ingår i Forststyrelsens miljöguide för skogsbruket och vars syfte är att trygga bevarandet av kulturarvet för kommande generationer.


Långsiktigt arbete tryggar kulturarvet

År 2017 kartlade och restaurerade Forststyrelsen flera objekt i mångbruksskogar och skyddsområden enligt de uppsatta målen.

Kulturarvet kartlades i Enare
År 2017 kartlade Forststyrelsen Skogsbruk Ab historiska utflyktsmål i rekreationsskogarna i Enare kommun. Inventeringen av kulturarvet var en komplettering som gjordes inom ramen för Forststyrelsens projekt Nationella skogsprogrammet 2015. Informationen från inventeringen används vid planeringen av skogsvården och en hållbar användning av skogarna samt för skyddet av själva objekten.

Vid inventeringen återfanns gamla boplatser i terrängen, ruiner av en timmerkojor, fångstgropar som använts för att fånga hjortdjur och krigstida försvarsutrustningar. De äldsta objekten går över 2 000 år tillbaka i tiden och de yngsta till 1950–1960-talen.

Objekt restaurerades
År 2017 restaurerade Forststyrelsens Naturtjänster med specialanslag följande objekt som hör till statens strategiska och kulturhistoriska fastighetstillgångar: Sjöfästningen Svartholm, skoltbyarna i Urho Kekkonens nationalpark och samegården Välimaa. Dessutom förbättrades säkerheten för besökarna vid Raseborgs och Kustö slottsruiner. Servicen vid Raseborgs slottsruiner förbättrades också genom att man byggde en ny servicebyggnad, och därtill installerades permanent belysning både i Raseborg och i Kustö.

Utöver dessa reparationer utarbetades reparationsplaner för vaktstugan och toaletterna vid Kustö slottsruiner samt för paviljongen Onnentemppeli som finns i den engelska trädgården i Aulanko naturskyddsområde. Reparationsarbetena inleds år 2018.

Reparationsskulden i anslutning till de historiska objekten utreddes
År 2017 gjordes en utredning om reparationsskulden i anslutning till de historiska objekt och naturobjekt som förvaltas av Forststyrelsen.

Målet med utredningen var att skapa en helhetsbild av vad reparationsinvesteringarna i de historiska objekten och naturobjekten förutsätter för att man ska kunna främja den växande rekreationsanvändningen och naturturismen bland medborgarna. Statens kulturhistoriskt värdefulla fastighetsegendom förvaltas av de offentliga förvaltningsuppgifterna, och reparationsskulden beträffande denna egendom uppskattades till ca 72 miljoner euro. Största delen av skulden hör samman med slottsruiner och fästningar som ingår i statens strategiska fastighetsegendom.


Det finländska förhållningssättet till skogen och allemansrätten utgör det levande arvet
År 2017 medverkade Forststyrelsen som medlem av arbetsgruppen Naturen och världsalltet i det nationella verkställandet av UNESCO-konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Det finländska förhållningssättet till skogen, allemansrätten, svampplockning, finsk spets och värnandet om vildmarktraditionen valdes bland 52 förslag till Finlands första nationella förteckning över det levande kulturarvet.

Internationellt erkännande för arbetet kring kulturarvet
Inventeringen av kulturarvet som genomfördes i statens månbruksskogar åren 2010–2015 fick år 2017 ett hedersomnämnande eftersom projektet främjade och förbättrade förutsättningarna för att bevara europeiskt kulturarv. Hedersomnämnandet beviljades av Europa Nostra, en organisation som värnar om det europeiska kulturarvet.

Vid inventeringen dokumenterades och skyddades över 10 000 kulturarvsobjekt i statens mångbruksskogar. Geografisk information om dessa kartlagda objekt i statens mångbruksskogar publicerades år 2017 i tjänsten Utflyktskarta.fi.


Foto: Elias Lahtinen