Mångfalden tryggas på många sätt

Forststyrelsen ansvarar för skyddet, vården och uppföljningen av värdefulla naturtyper och djur- och växtarter i de områden som är i Forststyrelsens besittning.

Den biologiska mångfalden tryggas genom ett långsiktigt skyddsarbete, datainsamling och olika slags aktiva åtgärder för att vårda och återställa livsmiljöer. Vissa av dessa åtgärder vidtas tillsammans med samarbetspartner inom ramen för EU-finansierade projekt.

Nästan 39 % eller 3 523 000 ha av de markområden och 7,5 % eller 238 000 ha av de vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen är lagstadgade naturskyddsområden, ödemarksområden eller områdesreserveringar i naturskyddsprogram.

 

Forststyrelsen ska i tillräcklig grad beakta skyddet och en ändamålsenlig ökning av den biologiska mångfalden tillsammans med de övriga målen för vården, användningen och skyddet av skogar, havet och andra naturresurser. Om dessa allmänna samhälleliga förpliktelser föreskrivs i lagen om Forststyrelsen (234/2016).


Vård- och restaureringsåtgärderna fortsatte

År 2017 fortsatte arbetet med att förbättra skyddet av arter och naturtyper i mångbruksskogar och skyddsområden samt statusen på Natura 2000-nätverket och nätverket av naturskyddsområden i enlighet med de mål som ställts för Forststyrelsen. Därutöver tryggades den biologiska mångfalden i enlighet med de allmänna samhälleliga skyldigheterna.


Centrala åtgärder för att vårda och återställa livsmiljöer



Mångbruksskogar Skyddsområden
Återställda områden, ha 745 682

Myrar 389 540

Moskogar 142

Livsmiljöer för vilt 356
Vård och restaurering av värdefulla naturtyper, ha 2.5 351
Fortlöpande vård av vårdbiotoper, ha 1 4,594
Kontroller av artförekomster, st. 6,409
Inventeringar av naturtyper, ha 12,436
Hyggesbränning och bränning av grupper av naturvårdsträd, st. 19 12
Borttagning av främmande arter Jätteloka Jätteloka och jättebalsamin, lupin och vresros


Allmänna samhälleliga förpliktelser i mångbruksskogar

Bestånd som står kvar vid behandlingen av skogen:

Död ved, st./ha 11.8

Grov asp, m³/ha 0.34
Bevarande av naturobjekt vid skogsbehandling, % 99
Uppdatering av uppgifter om det områdesekologiska nätverket Lappland och Kajanaland
Total insats för tryggandet av mångfalden, miljoner euro 37.8

 


Det ekologiska nätverket upprätthåller mångfalden

De naturskyddsområden som är belägna på statens mark- och vattenområden bildar tillsammans med de ekologiskt viktigaste naturobjekten i mångbruksskogarna ett ekologiskt nätverk som täcker hela landet. Områdena i nätverket representerar alla finska naturtyper och är därmed livsviktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden, med avseende på både arterna och landskapet.

Uppgifterna om det ekologiska nätverket underhålls och preciseras kontinuerligt i syfte att förbättra den biologiska mångfaldens status. År 2017 startade ett arbete med att aktualisera uppgifterna om mångbruksskogarna i det områdesekologiska nätverket med planering som involverar intressentgrupper i Lappland och Kajanaland. Vid planeringen granskas statens marker som en helhet av skyddsområden och mångbruksskogar.


Död ved och grov asp i nyckelposition

Med tanke på tryggandet av den biologiska mångfalden i skogsnaturen har särskilt mängden död ved och mängden grova aspar en stor betydelse. Ungefär en fjärdedel av artbeståndet i Finlands skogar, nästan 4 000 arter, är direkt eller indirekt beroende av död ved. Grova aspar erbjuder återigen en livsmiljö för flera hotade insekter, svampar, mossor och lavar.

Forststyrelsen följer årligen upp hur dessa viktiga strukturella drag utvecklas på statens marker. Kvalitativa indikatorer tillämpas för att beskriva nyttan med dem.

Död ved
Målet för mängden död ved i mångbruksskogar satts till cirka 10 m3/ha på lång sikt. Naturvårdsträd som lämnas kvar vid avverkning, aktiv produktion av död ved och gradvisa förändringar i det naturliga artbeståndet bidrar till måluppfyllelsen.

Ungefär drygt hälften av hela mängden död ved i Finland, sammanlagt ca 69 miljoner kubikmeter, finns på statens marker.

 


Mängden död ved på statens marker (skogsmarker) enligt den 11:e nationella skogsinventeringen (VMI11).

 Mängden död ved på statens marker

De naturvårdsträd som får stå kvar vid avverkning i mångbruksskogar är i huvudsak levande träd som så småningom på naturlig väg börjar murkna. År 2017 lämnades fler naturvårdsträd kvar än vad som förutsätts i miljöguiden för skogsbruket och i kraven för skogscertifieringen.


Antal naturvårdsträd som lämnades kvar på avverkningsområden 2017



Utfall Mål
Naturvårdsträd som är värdefulla enligt miljöguiden för skogsbruket, st./ha 11.8 10
Naturvårdsträd enligt kraven i skogscertifieringen, st./ha 18 10

 



Asp
Det finns tämligen rikligt med grova aspar vid mångfaldsobjekten i mångbruksskogarna och i skyddsområdena, även om det totala antalet aspar på statens marker är klart mindre än i privatägda skogar. På statens skogar förekommer det mindre asp eftersom markerna är på områden som är kargare än genomsnittet.

Mängden grov asp enligt den 11:e nationella skogsinventeringen (VMI11)

Mängden grov asp enligt den 11:e nationella skogsinventeringen

Naturobjekten bevarades utmärkt vid förnyelseavverkningar
I Forststyrelsens mångbruksskogar finns det 100 000 naturobjekt och ca 30 000 förekomster av hotade arter. Naturobjekten är antingen helt utanför avverkningsområdena eller så är det bara möjligt att utföra plockningshuggning på dem eller annan huggning i syfte att vårda objektet. Artförekomsterna omfattar akut hotade och sårbara arter, regionalt hotade arter samt nära hotade arter.

Inom ramen för miljöuppföljningen i anslutning till avverkningarna utvärderar Forststyrelsen Skogsbruk Ab varje år hur bra naturobjekten och artförekomsterna har bevarats. Av de slutavverkade områdena som granskades vid miljöuppföljningen år 2017 hade särdragen bevarats på 99 procent av naturobjektens areal.


Hotade arter på Forststyrelsens ansvar

Forststyrelsen ansvarar för skyddet av hotade arter på statens områden. Dessutom är skyddet av vissa hotade arter på Forststyrelsens ansvar i hela landet: sådana arter är fjällräv och saimenvikare bland däggdjuren, samt kungsörn, pilgrimsfalk, jaktfalk och vitryggig hackspett bland fåglarna. Dessutom ansvarar Forststyrelsen för uppföljningen av havsörn i f.d. Uleåborgs och Lapplands län och av fjällgås i Norra Lappland.

Saimenvikare
Saimenvikaren är en av världens mest sällsynta sälar. Det finns bara ca 370–380 individer i Saimen – och i hela världen. Målet med strategin för att skydda saimenvikaren är att beståndet ska öka till 400 sälar fram till år 2025.

Det effektiverade skyddet ger resultat och beståndet fortsatte öka år 2017. Utifrån de granskningar av saimenvikarnas bon som Forststyrelsen gjorde bedöms vinterbeståndet ha ökat med 10–20 individer till sammanlagt 370–380. Antalet kutar uppskattades till 83.

En viktig faktor för beståndstillväxten är de konstgjorda snödrivorna som skottades ihop inom ramen för Saimaannorppa-LIFE-projektet tillsammans med Östra Finlands universitet, WWF Finland och frivilligarbetare. År 2017 gjordes sammanlagt 280 konstgjorda drivor för bon och i dem föddes 70 kutar.

År 2017 påträffades 38 döda saimenvikare. Av dessa var 14 kutar som dött i boet, 7 unga vuxna eller kutar som fastnat i fiskeredskap och 17 vuxna saimenvikare som påträffades döda i vattnet eller i boet.

Fjällräv
År 2017 granskades 227 bon till den akut hotade fjällräven i Norra Lappland. Vid inspektionerna sågs inga tecken på kullar, även om ett aktivt bo återfanns i Enontekis. Den senaste säkra kullen dokumenterades i Finland år 1996.

Förutom det aktiva boet sågs fjällräv med säkerhet vid flera tillfällen i Enontekis och Utsjoki, och dessutom observerades spår som sannolikt var av fjällräv. Räven konkurrerar med fjällräven om samma boplatser och samma slags föda. Därför fångades rävar i Interreg-projektet Felles Fellrev Nord, som fokuserar på att skydda fjällräven.

Kungsörn, havsörn, jaktfalk och pilgrimsfalk
År 2017 granskades nästan 700 bon till kungsörn, havsörn, jaktfalk och pilgrimsfalk. Förutom granskningarna letade man också efter nya bon.

Uppföljningen av kungsörnens häckning är en uppgift som tilldelats Forststyrelsen genom statsrådets förordning. Målet är att ersätta skador som kungsörnarna förorsakar renhushållningen.

När det gäller de hotade fågelarterna lyckades bara kungsörnen bra med häckningen – för de andra var resultatet svagt eller till och med dåligt. För pilgrimsfalken stannade antalet ungar under 200 för första gången sedan år 2000, och vid granskningarna av jaktfalkens bon påträffades inga ungar över huvud taget. Vädret och tillgången på föda under vintern och våren var de största orsakerna till den dåliga häckningsframgången.


Bogranskningar 2017

Art Bebodda revir, st. Lyckade häckningar, st. Ungar i ringmärkningsålder, st.
Havsörn (Norra Finland) 109 59 87
Kungsörn 373 94 98
Pilgrimsfalk 159 88 193
Jaktfalk 14 0 0

 


Naturskydd i samarbete

År 2017 genomfördes också EU-finansierade naturskyddsobjekt tillsammans med flera olika samarbetspartner.

Det rikstäckande Paahde-LIFE-projektet (2014–2020) gick ut på att vårda solexponerade livsmiljöer med hjälp av restaureringsbränning, beståndsröjning, utplantering av hotade arter och borttagning av invasiva främmande arter. På 10 Natura-områden restaureringsbrändes sammanlagt 87 hektar skog, och därtill vårdades solexponerade miljöer på 13 ställen. Invasiva främmande arter avlägsnades från sandstränder. Dessutom flyttades bestånd av nipsippa och sandnejlika samt den akut hotade fjärilsarten åsblåvinge till de vårdade miljöerna. De fem andra projektaktörerna genomförde också naturvårdsåtgärder enligt projektplanen.

I slutet av år 2017 flyttades de första skogsrenarna för tillvänjning i hägn i Seitseminen och Lauhavuori inom beståndsvårdsprojektet MetsäpeuraLIFE (2016–2023). Målet med projektet är att återställa den finländska stammen av skogsren, som är en underart av släktet renar, på de ursprungliga förekomstområdena i Birkaland och Södra Österbotten.

De första skogsrenarna som fötts i hägn kommer sannolikt att släppas fria år 2019. Projektet EU-LIFE genomförs av Forststyrelsens Jakt- och fisketjänster i samarbete med nio projektpartner.


Foto: Mikko Rautiainen