Naturresurserna har en stor betydelse

I sin verksamhet strävar Forststyrelsen efter att stävja klimatförändringen. Skogar, förnybara råvaror och förnybar energi har en stor betydelse när det gäller att ersätta fossila alternativ.

Skog som växer binder koldioxid ur atmosfären. När skogstillväxten överskrider den uttagna mängden virke fungerar skogen som en kolsänka. Kolsänkeeffekten i Forststyrelsens skogar i ekonomibruk är påtaglig – skogarna ökar med 11 miljoner kubikmeter per år och årligen avverkas ca 6 miljoner kubikmeter.

Skyddsområden där inga avverkningar görs fungerar på motsvarande sätt som viktiga kolförråd där kol består länge både i träden och i marken. Gamla skogar är i balans vad gäller kolbindningen: kol binds alltjämt i långsamt växande bestånd, men på samma gång frigörs också kol allteftersom träd murknar. Myrar i naturligt tillstånd utgör också betydande, långsamt växande kolförråd. På statens marker har inga myrar nydikats sedan år 1994.

Träbyggande har klimatkonsekvenser
En del av det trä som avverkas fortsätter lagra kol efter förädlingen i träbyggnader och andra träprodukter med lång livscykel. Den omfattande byggda egendomen som förvaltas av Forststyrelsen, nästan 3 600 byggnader, är nästan helt konstruerad i trä. Enligt strategin strävar Forststyrelsen efter att öka användningen av trä på ställen där det är tekniskt och ekonomiskt motiverat.

Ett allt klimatklokare skogsbruk

År 2017 startade Forststyrelsen projektet Skogarna stävjar klimatförändringen som går ut på att undersöka hur man genom vården och behandlingen av skogen bäst kan påverka kolbindningen och kolförråden i skogarna.

För alla 10 miljoner beståndsfigurer i skogsbrukets mångbruksskogar fastställs en kolklass som anger vilken betydelse den enskilda beståndsfiguren har med hänsyn till kolbindningen och kollagringen. Därefter tar man fram rekommendationer för tillämpningen av skogsbruksanvisningarna på figuren.

Det klimatvisa skogsbruket styr verksamheten allt effektivare mot dämpningen av klimatförändringen.

 

Med hjälp av kolklassificeringen styrs skogsbehandlingen allt effektivare mot en dämpning av klimatförändringen. I områden med snabb beståndstillväxt, där kolbindningen är kraftig, satsar man på skogarnas avkastningsförmåga. I områden med långsammare tillväxt och i specialområden satsar man återigen på skogens roll som ett kolförråd.

De förnyelser som tagits fram i objektet tas i bruk under år 2018.


Energi från vinden

Förutom kolbindningen är det viktigt att minska utsläppen av växthusgaser. Forststyrelsen har som mål att öka produktionen av förnybar energi i statens områden på ett ansvarsfullt sätt med beaktande av de övriga markanvändningsbehoven och miljövärdena. Forststyrelsen driver ingen egen affärsverksamhet i anslutning till vindkraft utan samarbetar med branschaktörerna.

År 2017 invigdes två nya vindkraftsparker på statens marker. Loiste Energia och Taaleri öppnade Kivivaara-Peuravaara tuulipuisto i Suomussalmi och Suomen Hyötytuuli Annankankaan tuulipuisto i Brahestad.

För närvarande finns det 86 verksamma vindkraftverk på statens marker och projektutveckling pågår för cirka 90 kraftverksplatser. Med den energi som vindkraftverken producerar kan man till exempel värma upp cirka 40 000 eluppvärmda småhus årligen.


Foto: Ann-Britt Pada