Ansvar för miljön

De viktigaste miljösynpunkterna i Forststyrelsens verksamhet gäller användningen av naturresurser, upprätthållandet av naturens mångfald, vattenskyddet och landskapsvården.

Vi tillämpar ett certifierat miljöledningssystem som grundar sig på standarden ISO 14001:2015 och ett kvalitetssystem som grundar sig på standarden ISO 9001. Inom skogsbruket iakttas de krav som PEFC-skogscertifieringen ställer. Att miljöledningssystemet och skogscertifieringen fungerar och är effektiva följs upp regelbundet genom interna och externa granskningar.

Inspecta Sertifiointi Oy ansvarar för auditeringen och certifieringen i anslutning till PEFC-skogscertifieringen och ISO 14001-miljöledningssystemet.

Forststyrelsen visar riktningen för ansvarsfull verksamhet och hejdar utarmningen av den biologiska mångfalden på statens marker.

 

Miljöfrågor samordnas tillsammans

På Forststyrelsen samordnas miljöfrågorna av en miljögrupp som består av miljöansvariga från olika ansvarsområden. Miljögruppen följer lagstiftningens utveckling och verkställandet av Forststyrelsens miljöpolicy och miljömål. Miljögruppen samlas regelbundet minst fyra gånger per år. Gruppen samarbetar aktivt med Forststyrelsens grupp för samhällsansvar. Miljöanvisningar har samlats separat för varje ansvarsområde till en kvalitetshandbok som står till förfogande för hela personalen.

Miljögruppen går en gång om året igenom miljöaspekterna hos respektive ansvarsområde och de miljömål som härletts från dem. Utifrån brister som upptäckts vid genomgången ställs mål upp för det kommande året. Utfallet av miljömålen utvärderas varje år vid miljöbesiktningar som görs i ansvarsområdena. Resultaten samlas till en gemensam miljöbesiktning som läggs fram för Forststyrelsens ledningsgrupp.

Strategiska miljömål år 2017:

  • bevarande av naturens mångfald
  • tryggande av ekosystemtjänsterna.


Alla arbetstagare på Forststyrelsen bär ansvar för miljöfrågorna. Forststyrelsens ledning har förbundit sig att hantera miljöfrågorna på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med Forststyrelsens miljöpolitik.

Mångfaldsindexet mäter effekten av verksamheten

År 2017 tog ansvarsområdena tillsammans fram en ny indikator för uppföljningen av mångfaldens utveckling på statens marker. Mångfaldsindexet visar hur de för den biologiska mångfalden viktigaste strukturella dragen utvecklas i samtliga statsägda områden. Indexet hjälper också till att verifiera effekterna av det arbete som görs för mångfalden.

Mångfaldsindexet består av fem tidigare tillämpade indikatorer

  • statusbedömning av Natura 2000-landnaturtyper
  • indikator för skogarnas mångfald / död ved m3/ha
  • indikator för skogarnas mångfald / grov asp m3/ha
  • beaktande av naturobjekt vid avverkningar
  • restaureringsåtgärder areal/ha.


Med hjälp av indexet följer man upp hur naturens mångfald utvecklas på statens marker och illustrerar Forststyrelsens årliga insatser för värnandet om den biologiska mångfalden.

I slutet av 2017 beräknades mångfaldsindexet också retroaktivt för åren 2015 och 2016. Indexets målnivå för de kommande åren fastställs under år 2018.


2015 2016 2017
Mångfaldsindex för statens marker 3.24 3.46 3.56
Statusbedömning av Natura 2000-landnaturtyper 3.90 3.90 3.89
Indikator för skogarnas mångfald / död ved m³/ha 2.30 2.30 2.30
Indikator för skogarnas mångfald / grov asp m³/ha 3.40 3.40 3.40
Beaktande av naturobjekt vid avverkningar 2.70 4.45 4.52
Restaureringsåtgärder areal/ha 3.89 3.23 3.70




Mångfaldsindex, skalan 1–5.



Skogsbrukets skadliga konsekvenser för miljön minimeras

Miljöhänsynen inom skogsbruket säkerställs genom systematiska miljöuppföljningar där man kontrollerar att skogsbruksanvisningarna iakttas vid arbetsobjekten. Tjänstemännens och entreprenörernas miljökompetens säkerställs genom interna auditeringar av hur miljöfrågorna verkställs i det dagliga arbetet.

Forststyrelsen Skogsbruk Ab tillämpar en miljöguide för skogsbruket som utarbetats med stöd av bredbasig expertis. Anvisningarna i miljöguiden syftar till att minimera skogsbruksåtgärdernas skadliga konsekvenser för miljön. Tonvikten i miljöguiden ligger på att trygga den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. I miljöguiden fastställs till exempel antalet naturvårdsträd som ska lämnas kvar, kraven på skyddszoner kring vattendrag liksom kraven på skydd av hotade arter. År 2017 startade ett arbete med att uppdatera miljöguiden med tydligare anvisningar. Experter vid Forststyrelsen Skogsbruk Ab och Forststyrelsens Naturtjänster medverkar i arbetet och det beräknas vara klart i början av år 2018.

Forststyrelsen Skogsbruk Ab:s nya tjänstemän och entreprenörer genomgår en miljöutbildning. År 2017 började man överföra utbildningshelheter till den digitala lärmiljön Ahjo, och detta arbete fortsätter när den nya miljöguiden är klar.



Minskade utsläpp från virkesanskaffningen

Forststyrelsen Skogsbruk Ab följer upp utsläppen som uppkommer vid avverkningen och leveransen av virket till kunderna. Skördare och skotare ger upphov till utsläpp vid avverkning, och stockbilar, tåg och fartyg vid leveranserna. Förutom koldioxid (CO2) som är viktig med tanke på klimatförändringen följer man även upp mängden kolväten (HC), kväveoxider (NOx), svaveloxid (SO2), kolmonoxid (CO) och småpartiklar. Uppföljningen av utsläpp startade år 2005 och den senaste beräkningen omfattar år 2016.

På senare år har de sammanlagda utsläppsmängderna sjunkit med två procentenheter i snitt per år. Det har uppkommit sammanlagt 12,96 kg koldioxidutsläpp per levererad kubikmeter virke. Av detta står avverkningen för 5,41 kg/m3 och transporterna för 7,91 kg/m3. Mängderna andra utsläpp har också minskat i samma mån. Utsläppen har minskat främst i anslutning till avverkning, där produktiviteten i arbetet har förbättrats betydligt. Nuförtiden kan man producera mer virke än tidigare med samma mängd bränsle. Utsläppen från virkestransporterna är i huvudsak oförändrade.


Lagöverträdelser

Forststyrelsen Skogsbruk Ab noterade fem lagöverträdelse, varav två riktades mot Forststyrelsen. Av de lagöverträdelser som Forststyrelsen orsakade gällde en avverkning på ett område där det förekommer en hotad art av norna, och en gällde en överskridning av en gräns till ett Natura-område. I ett fall gick avverkningen utanför det område som skulle behandlas. De överträdelser som riktade sig mot Forststyrelsen handlade om brott mot avfallslagen där avfall dumpats på statens marker utan tillstånd. Alla överträdelser som berodde på Forststyrelsens åtgärder har dokumenterats och behandlas genom avtalsförfarande eller ändringar i anvisningarna.

Hösten 2017 gjordes grävningar i marken som skadade fornlämningsområdet Slottsmalmen öster om Raseborgs slottsruin, ett historiskt objekt som förvaltas av Forststyrelsens Naturtjänster. Brottet förstörde unik information om medeltida Finland. Både Forststyrelsen och Museiverket gjorde en polisanmälan om att fornlämningen hade rubbats. Brottsundersökningen pågår fortfarande.

År 2017 dokumenterades 10 791 förseelser inom jakt- och fiskeövervakningen. De flesta förseelserna gällde markanvändning och Forststyrelsens egendom (33,9 %), terrängtrafik (20,8 %) och fiske (15,9 %).

De förseelser som konstaterades vid jakt- och fiskeövervakningen utgjorde 9,8 % av alla förseelser, vilket är 0,3 procentenheter mindre än året innan. Att antalet förseelser har minskat beror främst på den förebyggande verksamheten, dvs. upplysning och anvisningar till kunderna och effektivare kommunikation. Det omfattande samarbetet mellan myndigheter och intressentgrupper och gemensamma övervakningstillslag har också gett övervakningen bättre täckning, vilket har en förebyggande effekt.


Foto: Kari Leo